Författare Ämne: Ta in bisamhällen och material i AB?  (läst 7602 gånger)

Utloggad Tom Ringström

  • Antal inlägg: 2
Ta in bisamhällen och material i AB?
« skrivet: 10 feb 2018, 16:39 »
Hej,

Har för en tid sedan bestämt mig att min biodling inte bara skall vara en hobby utan det skall drivas som en verksamhet och av olika anledningar så slutade det med att jag skaffade ett AB.

Har i dagsläget om alla överlever vintern 12 st samhällen och utöver detta har jag lite ramar, sargar, tak och bottnar, slunga osv som jag köpt privat genom åren. Kan jag föra in dessa på något smidigt sätt i mitt aktiebolag? Antar att jag kan sälja dom till aktiebolaget? Helst vill jag inte belasta aktiebolagets konto med ett köp utan att bara putta in dom som något "tillskott" i aktiebolaget vore ju det bästa.

I övrigt har jag bokat upp mig på ca 20 nya samhällen men dessa hamnar ju direkt i företaget då dom köps av det. Hur beter man sig sedan när man gör egna avläggare osv för man in dom som något slags inventarie i företaget?

Många nybörjar frågor men min revisor jobbar ju inte på helgerna så kände att jag ville ventilera dessa frågor med några som kanske eventuellt stått inför samma frågeställningar innan jag kontaktar min revisor ställer frågorna.

Mvh,
Tom Ringström

Utloggad Yngve Kihlberg

  • Medlem i Biodlingsföretagarna
  • Antal inlägg: 566
SV: Ta in bisamhällen och material i AB?
« Svar #1 skrivet: 11 feb 2018, 15:26 »
Du säljer allt till aktiebolaget och skriver lånehandling mellan dig och bolaget på köpesumman.
Räntan på lånet skall vara rimlig. Jag har gjort på liknande sätt med en ränta på 4%.

Utloggad Magnus Hammargren

  • Antal inlägg: 8
SV: Ta in bisamhällen och material i AB?
« Svar #2 skrivet: 11 feb 2018, 16:00 »
Det går som sagt att sälja in tillgångar till ett AB och tas normalt upp som en långfristig skuld till dig i balansräkningen.
Ränta behöver du inte sätta om du inte vill.

Viktigt här är att göra en förteckning över alla delposter och kunna ange värderingsprincip och verkligen motivera värdet.
Annars skulle SV vid en revision kunna anse att det bara är ett sätt att ta ut obeskattade medel ur företaget.

Utloggad Björn Lagerman

  • Antal inlägg: 242
SV: Ta in bisamhällen och material i AB?
« Svar #3 skrivet: 11 feb 2018, 18:24 »
Nya bisamhällen som man skapar kan bokföras som lagerförändring.

Utloggad Björn Lagerman

  • Antal inlägg: 242
SV: Ta in bisamhällen och material i AB?
« Svar #4 skrivet: 11 feb 2018, 18:41 »
Bokföra biologiska tillgångar, levande växter och djur (bokföring med exempel)

 
Biologiska tillgångar är levande växter som ännu inte har skördats och levande djur som ännu inte har slaktats i verksamheter som bedriver jordbruk eller skogsbruk.

Verksamheter som bedriver jordbruk och skogsbruk framställer jordbruksprodukter från biologiska tillgångar genom att skörda levande växter och slakta levande djur. Jordbruksprodukter klassificeras alltid som omsättningstillgångar (varulager) medan biologiska tillgångar antingen kan klassificeras som anläggningstillgångar eller omsättningstillgångar.

Ett jordbruk eller ett skogsbruk anskaffar biologiska tillgångar genom att exempelvis köpa ett djur, en planta eller ett frö och egentillverkar eller förvaltar biologiska tillgångar genom att föda upp djur eller genom att uppnå tillväxt i växtligheten.

Klassificering
Biologiska tillgångar består av levande växter och levande djur som utgör fysiska objekt. En redovisningsenhet klassificerar biologiska tillgångar som materiella anläggningstillgångar om avsikten med innehavet är att stadigvarande bruka tillgångarna i redovisningsenheten. En redovisningsenhet klassificerar biologiska tillgångar som varulager (omsättningstillgång) om avsikten med innehavet är omsättning i den normala rörelseverksamheten.

Djur i jordbruk eller renskötsel får enligt årsredovisningslagen (1995:1554) anses som en omsättningstillgång oavsett avsikten med innehavet om företaget drivs av en fysisk person (enskild firma) eller ett dödsbo.

Biologiska tillgångar som klassificeras som materiella anläggningstillgångar bokförs i kontogrupp 12 och biologiska tillgångar som klassificeras som varulager bokförs i kontogrupp 14. En biologisk tillgång kan skattemässigt klassificeras som en förbrukningsinventarie om dess ekonomiska livslängd understiger 3 år eller om anskaffningsvärdet understiger gränsvärdena för inventarier av mindre värde.

Den vinst eller förlust som uppstår vid värderingen av en biologisk tillgång till nettoförsäljningsvärdet (verkligt värde minus försäljningsutgifter) i enlighet med IFRS skall redovisas i resultaträkningen. För en biologisk tillgång som klassificeras som en materiell anläggningstillgång redovisas en vinst sker i kontogrupp 39 och en förlust i kontogrupp 79. För biologiska tillgångar som klassificeras som varulager redovisas en vinst eller förlust vid värdering till nettoförsäljningsvärde som en lagerförändring i kontogrupp 49.

Redovisningsenheter som inte tillämpar IFRS redovisar biologiska tillgångar som andra materiella anläggningstillgångar eller som varulager beroende på hur tillgångarna har klassificerats när det gäller inköp, försäljningar, avskrivningar, nedskrivningar, uppskrivningar eller lagerförändringar.

Ett statligt bidrag som avser biologiska tillgångar redovisas som övriga rörelseintäkter i kontogrupp 39 när ett statligt bidrag har blivit en fordran.

Kontogrupp 12 - Maskiner och inventarier
Kontogrupp 14 - Lager, produkter i arbete och pågående arbeten
Kontogrupp 39 - Övriga rörelseintäkter
Kontogrupp 49 - Förändring av lager, produkter i arbete och pågående arbeten
Kontogrupp 79 - Övriga rörelsekostnader

Erkännande
Biologiska tillgångar skall enligt IFRS redovisas i balansräkningen när det är sannolikt att framtida ekonomiska fördelar kommer att tillfalla redovisningsenheten om tillgångarna har ett värde som kan mätas på ett tillförlitligt sätt.

Biologiska tillgångar som inte längre uppfyller definitionen av en tillgång eftersom de har sålts eller utrangerats (slängts) skall bokas bort från balansräkningen. Biologiska tillgångar som har utrangerats skall bokas bort på samma sätt som gäller vid en försäljning med skillnaden att försäljningspriset normalt är noll.

Statliga bidrag avseende biologiska tillgångar skall redovisas i resultaträkningen när bidraget har blivit en fordran under förutsättning att eventuella villkor förknippade med bidraget är uppfyllda.

Sidoordnat register och avstämning
Anskaffade och egentillverkade biologiska tillgångar skall registreras i ett sidoordnat register till bokföringen så att det går att få fram information om anskaffningsvärde eller nettoförsäljningsvärde, ackumulerade avskrivningar, ackumulerade nedskrivningar och ackumulerade uppskrivningar för varje enskild tillgång.

Det redovisade värdet för biologiska tillgångar i balansräkningen stäms av mot det redovisade värdet för biologiska tillgångar enligt en rapport från det sidoordnade registret där redovisat värde finns specificerat för alla anläggningstillgångar och separat för varje enskild tillgång.

Värdering
Biologiska tillgångar skall enligt IFRS initialt och per balansdagen värderas till nettoförsäljningsvärdet (verkligt värde minus försäljningskostnader). Om det verkliga värdet för biologiska tillgångar inte kan beräknas på ett tillförlitligt sätt skall enligt IFRS värdering ske till anskaffningsvärde minus eventuella ackumulerade avskrivningar och eventuella ackumulerade nedskrivningar.

För redovisningsenheter som inte tillämpar IFRS skall materiella anläggningstillgångar värderas till sitt anskaffningsvärde. Anskaffningsvärdet utgörs av de utgifter som krävs och som kan hänföras till förvärvet av en materiell anläggningstillgång eller de utgifter som krävs och som kan hänföras till utvecklingen och färdigställandet av en materiell anläggningstillgång.

Enligt årsredovisningslagen (1995:1554) får aktiebolag och ekonomiska föreningar skriva upp värdet för materiella anläggningstillgångar som har ett tillförlitligt bestående värde som väsentligen överstiger bokfört värde. En uppskrivning i enlighet med årsredovisningslagen (1995:1554) måste dock användas till att öka aktiekapitalet i en fondemission eller sättas av i en uppskrivningsfond.

Enligt bokföringsnämndens rekommendationer för K1- och K2-företag är det inte tillåtet att värdera materiella anläggningstillgångar till verkligt värde och därför tillämpas alltid anskaffningsvärdemetoden för materiella anläggningstillgångar i de redovisningsenheter som tillämpar dessa rekommendationer.

En redovisningsenhet skall göra planenliga avskrivningar för materiella anläggningstillgångar med en begränsad ekonomisk livslängd eftersom dessa successivt minskar i värde i takt med att de åldras och förbrukas. Materiella anläggningstillgångar med en obegränsad ekonomisk livslängd skall inte skrivas av.

En redovisningsenhet skall per balansdagen utvärdera om det finns någon indikation på att en materiell anläggningstillgång kan ha minskat i värde. Om en sådan indikation finns skall redovisningsenheten pröva nedskrivningsbehovet och göra en nedskrivning till det högsta av nettoförsäljningsvärdet och nyttjandevärdet.

Ett varulager skall enligt huvudprincipen värderas post för post till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet enligt FIFU-principen (Först In Först Ut), det vägda genomsnittspriset eller en annan liknande princip. Anskaffningsvärdet för en vara utgörs av alla utgifter för inköp, hemtagning, tillverkning och andra utgifter som krävts för att bringa varan till dess nuvarande plats och skick.

I anskaffningsvärdet för egentillverkade varor inkluderas anskaffningsvärdet för förvärvade varor, direkta tillverkningskostnader och en skälig andel av indirekta tillverkningsomkostnader. Anskaffningsvärdet för egentillverkade varor fastställs normalt med hjälp av en självkostnadskalkyl (efterkalkyl), direkta tillverkningskostnader inkluderar exempelvis personalkostnader för produktionspersonal och indirekta tillverkningsomkostnader inkluderar exempelvis avskrivningar på maskiner och lokalhyra. Anskaffningsvärdet för en egentillverkad vara får inte inkludera ränteutgifter, lagerhållningsutgifter, administrationsomkostnader, försäljningsomkostnader, eller forsknings- och utvecklingsutgifter.

Bokföringsnämndens allmänna råd för K1-företag tillåter inte att värdet av eget och anställdas arbete tas med i anskaffningsvärdet för varor. I K1-företag skall anskaffningsvärdet för egentillverkade varor enbart inkludera inköpspriset för råmaterial och halvfabrikat och andra utgifter endast om de sammanlagt uppgår till mer än 5 000 kr per leverans.

Moms och beskattning
Momsen på utgifter för biologiska tillgångar är normalt 25 % och momsen är avdragsgill som ingående moms för en momsregistrerad fysisk eller juridisk person. En redovisningsenhet som har gjort avdrag för ingående moms för en biologisk tillgång måste ta ut utgående moms när den här tillgången säljs. Personer som inte är momsregistrerade bokför den ingående momsen på det konto där anskaffningsvärdet för tillgången bokförs.

Uppskrivningar för materiella anläggningstillgångar är normalt inte skattepliktiga och nedskrivningar av materiella anläggningstillgångar är normalt inte skattemässigt avdragsgilla i inkomstdeklarationen eftersom dessa värdeförändringar är orealiserade. Enligt inkomstskattelagen (1999:1229) skall kapitalvinster och kapitalförluster tas upp till beskattning det år då tillgången säljs och det är därför avgörande att spara uppgifter om anskaffningsvärde för tillgångar oberoende av den värderingsprincip som tillämpas.

Kapitalvinsten eller kapitalförlusten på materiella anläggningstillgångar tas upp till beskattning vid försäljningstidpunkten i inkomstslaget näringsverksamhet. Avskrivningar för biologiska tillgångar med en begränsad ekonomisk livslängd är skattemässigt avdragsgilla i inkomstdeklarationen i den mån avskrivningarna görs i enlighet med tillåtna avskrivningsprinciper enligt inkomstskattelagen (1999:1229).

Materiella tillgångar med en begränsad ekonomisk livslängd får enligt inkomstskattelagen (1999:1229) skrivas av med räkenskapsenliga avskrivningar över minst 5 år (20 % per år) eller skrivas av direkt enligt reglerna för förbrukningsinventarier.

Varulagret skall per balansdagen skattemässigt värderas post för post till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet enligt FIFU-principen (Först-In-Först-Ut) eller till 97 % (3 % inkuransavdrag) av det totala anskaffningsvärdet för varulagret. Enskilda näringsidkare som upprättar förenklat årsbokslut behöver inte ta upp något varulager i årsbokslutet om totalvärdet understiger 5 000 SEK.

Lager av djur får inte tas upp till ett lägre värde än 85 % av den genomsnittliga produktionsutgiften för djur av det slag och ålderssammansättning som det är fråga om. Djuren behöver dock inte tas upp till ett värde som är högre än djurens sammanlagda nettoförsäljningsvärde.

En lagerförändring är skattepliktig respektive skattemässigt avdragsgill i inkomstdeklarationen under förutsättning att de skattemässigt tillåtna värderingsprinciperna tillämpas.

Jordbruksstöd som är oberoende av produktionen är inte skattepliktiga medan erhållna bidrag från stödrättigheter och näringsbidrag såsom arealersättning, stöd för olika odlingar, djurbidrag och miljöstöd utgör en skattepliktig intäkt i inkomstdeklarationen.

Bokslut och årsredovisning
En redovisningsenhet skall i årsredovisningen upplysa om de principer som har tillämpats när det gäller redovisning (klassificering och erkännande), värdering och omräkning av biologiska tillgångar i årsredovisningen.

En redovisningsenhet skall i en not till det redovisade värdet för varje kategori av materiella anläggningstillgångar i balansräkningen lämna upplysning om anskaffningsvärde, ackumulerade uppskrivningar, ackumulerade nedskrivningar, ackumulerade avskrivningar och redovisat värde.

Exempel: bokföra inköp av skog (materiell anläggningstillgång)
En redovisningsenhet har anskaffat en skogsfastighet med skog för 5 MSEK (momsfritt). Marken hade ett värde om 1 MSEK och skogen var värderad till 4 MSEK.

Konto   Benämning   Debet   Kredit
2440   Leverantörsskuld      5 000 000
1134   Skogsmark   1 000 000   
1293   Skog (biologisk tillgång)   4 000 000   

Exempel: bokföra inköp av djur (materiell anläggningstillgång)
En redovisningsenhet har anskaffat djur för 250 000 SEK inklusive moms som klassificeras som en materiell anläggningstillgång. Momsen är 50 000 SEK och varuvärdet är 200 000 SEK.

Konto   Benämning   Debet   Kredit
2440   Leverantörsskuld      250 000
2641   Ingående moms sv   50 000   
1292   Djur som är anläggningstillgång   200 000   

Exempel: bokföra inköp av djur (varulager)
En redovisningsenhet har anskaffat djur för 250 000 SEK inklusive moms som klassificeras som varulager. Momsen är 50 000 SEK och varuvärdet är 200 000 SEK.

Konto   Benämning   Debet   Kredit
2440   Leverantörsskuld      250 000
2641   Ingående moms sv   50 000   
4011   Varuinköp   200 000   

Exempel: bokföra värdering av skog enligt IFRS (bokslut)
En redovisningsenhet har i samband med bokslutet värderat skogen till nettoförsäljningsvärdet i enlighet med en nuvärdesberäkning. Skogen värderades till 4,5 MSEK och eftersom skogen tidigare var värderad till 4 MSEK så bokförs en värdeökning om 0,5 MSEK.

Konto   Benämning   Debet   Kredit
1297   Ack. uppskr. övriga mat. anlägg.   500 000   
3977   Orealiserad värdeförändring skog      500 000

Exempel: bokföra nedskrivning av djur enligt ÅRL (bokslut)
En redovisningsenhet har beslutat att skriva ned värdet för djur med 20 000 SEK i samband med bokslutsarbetet och några tidigare nedskrivningar har inte redovisats avseende djur.

Konto   Benämning   Debet   Kredit
1298   Ack. nedskrivningar på övr. anlägg.      20 000
7730   Nedskrivningar av maskiner och inventarier   20 000   

Exempel: bokföra uppskrivning av djur enligt ÅRL (bokslut)
Ett aktiebolag har beslutat att skriva upp värdet djur med 10 000 SEK i samband med bokslutsarbetet och några tidigare uppskrivningar eller nedskrivningar har inte redovisats avseende djur.

Konto   Benämning   Debet   Kredit
1297   Ack. uppskrivningar övr anlägg.   10 000   
2085   Uppskrivningsfond      10 000

Utloggad Tom Ringström

  • Antal inlägg: 2
SV: Ta in bisamhällen och material i AB?
« Svar #5 skrivet: 11 feb 2018, 23:12 »
Halloj igen,

Trevligt med lite respons på min fråga. Långt läsning där Björn :) men det innehöll en del nyttig information som jag kommer ha nytta av.

Jag har ju kvar kvitton och fakturor på det mesta jag köpt in förutom möjligen själva samhällena så det bör ju lätt gå att räkna fram en rimlig siffra för att sedan låta mitt AB köpa upp det av mig.

Mvh,
Tom

Utloggad Yngve Kihlberg

  • Medlem i Biodlingsföretagarna
  • Antal inlägg: 566
SV: Ta in bisamhällen och material i AB?
« Svar #6 skrivet: 12 feb 2018, 09:53 »
Björn, du skriver att nya samhällen KAN bokföras som lagerförändring men i den långa texten står att: "En redovisningsenhet klassificerar biologiska tillgångar som materiella anläggningstillgångar om avsikten med innehavet är att stadigvarande bruka tillgångarna i redovisningsenheten."

Jag har haft en diskussion med min redovisare om just detta. Hittills har jag bokfört mina bisamhällen som en anläggningstillgång i enlighet med den text du la ut men han vill nu att jag tar upp dem som lagertillgång vilket ökar mitt resultat avsevärt även om jag räknar ett lågt värde per samhälle.

Hur gör du?
Hur gör ni andra?

Bin för honungsproduktion är i min värld en anläggningstillgång, däremot avläggare för avsalu är en omsättningstillgång......eller?

Utloggad Johannes Sjöstedt

  • Medlem i Biodlingsföretagarna
  • Antal inlägg: 156
SV: Ta in bisamhällen och material i AB?
« Svar #7 skrivet: 12 feb 2018, 11:27 »
Har alltid redovisat bisamhällen som lagertillgångar värderade till anskaffningsvärde (i vårt fall produktionskostnad), vår revisor har också haft denna syn på saken.

Samhällena återskapas varje år där kostnaderna för att hålla igång samhällen under ett år är dess produktionskostnad, vilket blir dess bokförda värde. Man får göra en uppskattning av hur mycket av kostnaderna som hör till att återskapa/invintra samhället och hur mycket av kostnaderna som hör till honungsproduktion. Blir värdet av bisamhällena högt, blir värdet av honungen desto mindre. Eller tvärtom.

Enligt: http://www.bokforingstips.se/artikel/bokforing/varulager.aspx

"I anskaffningsvärdet för egentillverkade varor inkluderas anskaffningsvärdet för förvärvade varor, direkta tillverkningskostnader och en skälig andel av indirekta tillverkningsomkostnader. Anskaffningsvärdet för egentillverkade varor fastställs normalt med hjälp av en självkostnadskalkyl (efterkalkyl), direkta tillverkningskostnader inkluderar exempelvis personalkostnader för produktionspersonal och indirekta tillverkningsomkostnader inkluderar exempelvis avskrivningar på maskiner och lokalhyra. Anskaffningsvärdet för en egentillverkad vara får inte inkludera ränteutgifter, lagerhållningsutgifter, administrationsomkostnader, försäljningsomkostnader, eller forsknings- och utvecklingsutgifter"


Utloggad Ise Wentzel

  • Medlem i Biodlingsföretagarna
  • Antal inlägg: 5
SV: Ta in bisamhällen och material i AB?
« Svar #8 skrivet: 12 feb 2018, 17:31 »
Hej,
Tycker detta är en mycket viktig diskussion!!!
Då är min fråga...Ska man tänka annorlunda om man har en enskild firma istället för ett AB?
När jag frågar runt bland kollegor verkar det vara hälften som inte tar upp bisamhällena alls i sitt lager eller i sin deklaration, vilket gör mig väldigt förvirrad. Förra året ringde jag BF för att få klara besked hur man bör göra, men upplever att det inte är självklart bland biodlingsföretagare att ta upp samhällena på samma sätt.....

Varför denna förvirring? Är det för att man driver helt olika typer av företag (vilket jag inte tror är fallet) eller vad beror det på? Och hur gäller försäkringen på bisamhällena om de inte finns upptagna någonstans?

Jag är tacksam om någon kunnig kan reda ut detta  :D

Vänligen
Ise Wentzel Hovmöller
Hovmöller Bigårdar

Utloggad Johannes Sjöstedt

  • Medlem i Biodlingsföretagarna
  • Antal inlägg: 156
SV: Ta in bisamhällen och material i AB?
« Svar #9 skrivet: 12 feb 2018, 18:46 »
Det är skillnad om man följer K1 eller K2. AB måste använda K2 (eller K3).

En stor skillnad för K1 är att man inte får ta med kostnaderna för arbete (vilken sannolikt är den största kostnaden):

"Bokföringsnämndens allmänna råd för K1-företag tillåter inte att värdet av eget och anställdas arbete tas med i anskaffningsvärdet för varor. I K1-företag skall anskaffningsvärdet för egentillverkade varor enbart inkludera inköpspriset för råmaterial och halvfabrikat och andra utgifter endast om de sammanlagt uppgår till mer än 5 000 kr per leverans." (http://www.bokforingstips.se/artikel/bokforing/varulager.aspx)

 

Utloggad Magnus Hammargren

  • Antal inlägg: 8
SV: Ta in bisamhällen och material i AB?
« Svar #10 skrivet: 23 feb 2018, 13:37 »
Bikupor = anläggningstillgång
Bisamhälle = omsättningstillgång

Fast TS ursprungliga fråga var om privata egendomar kan säljas in till AB
Sedan blev det mycket om värderingsprinciper m m vilket i och för sig blir en följdfråga om det görs...

Och bisamhällenas värdering har vi dryftat innan. Här ser jag inte arbetskostnadens medräkning eller inte (K1 vs K2) som största problemet. Det är istället att LVP slår väldigt fel om den tillämpas strikt.