Författare Ämne: bifor  (läst 21612 gånger)

Utloggad Curt Augustsson

  • Antal inlägg: 96
SV: bifor
« Svar #15 skrivet: 18 nov 2009, 13:55 »
Hej!
Här kommer en betraktelse angående foder sett ur min synvinkel.
Dom priser jag anger är inkl. moms.
16 kg Bifor kostar 169:- att hämta på honungsdepån i Alingsås. Sockerhalten är 75% dvs en hink innehåller 12 kg socker. Hemtransporterad kommer priset att vara 14.50/kg socker.
Sockerpriset i år var 8.67/kg, hemkört. Skillnaden i sockerpris är alltså 5.83. Med en giva på 18 kg/samhälle blir skillnaden 105:- mellan Bifor och socker.
Sockerlösning består oftast av 60% socker och 40% vatten. Vinterfodret består av ca 80% socker och 20% vatten. För att 1 kg 60% sockerlösning skall bli 80% skall 150 gram vatten avlägsnas. För att ett kg Bifor skall bli 80% skall 62,5 gram vatten avlägsnas.
Vattnets ångbildningsvärme är 2,27 kJ/gram. Sockrets energiinnehåll är 17 kJ/gram (oavsett om det är sackaros, fruktos eller glukos). För att avdunsta 150 gram vatten åtgår det 150x2,27=340,5 kJ.
Den energimängden motsvarar 20 gram socker.
Motsvarande beräkning för 62,5 gram vatten som skall avlägsnas ur Bifor ger 8,3 gram socker.
Skillnaden är alltså 11,7 gram socker. För varje kilo sockerlösning skulle  man behöva tillsätta 11,7 gram extra socker för att komma i paritet med Bifor. 30 kg sockerlösning motsvarar 18 kg socker och det behövs ett tillägg på 350 gram till en kostnad av 3 kronor.
Min vinst är alltså 102 kronor per samhälle om jag väljer sockerlösning.
Om den lilla extra energi som åtgår för samhället när det fodras med sockerlösning, skulle ta kål på några gamla skraltiga bin så är jag enbart glad.
Vidare så tror jag inte att bina reglerar mängden invertas beroende på nektarns sammansättning, så där finns inget att hämta. Slutprodukten i cellerna är den samma oavsett om vi använder Bifor eller sockerlösning.

Utloggad Mats Larsson

  • Medlem i Biodlingsföretagarna
  • Antal inlägg: 95
SV: bifor
« Svar #16 skrivet: 18 nov 2009, 14:47 »
Jag blir alltid lika imponerad av människor som tar sig tiden att räkna på sånt här, vilket jag har SÅ svårt för att göra. Hatten av.

Bifor ur vår synvinkel var en i början av sommaren och en annan efter invintring.

Jag tycker det är en vinst i att slippa stå och blanda sockerlösning för att sedan tappa över till palltank för vidare transport ut i bigård och pump där. Kändes smidigt att köra slut en tank och lyfta ur den och in med en ny i bilen. Rationellt och bra.

Så långt är allt prima, ända tills det står klart att det ej går att pumpa Bifor med den pumpen vi har. Att springa med hinkförfarande var inte det som jag eftertraktade. Där åts det rationella upp, tyvärr.

Vi kommer nog återgå till att blanda socker nästa år och fordra genom pump.


mvh  mats larsson

Utloggad Ture Larsson

  • Medlem i Biodlingsföretagarna
  • Antal inlägg: 6
SV: bifor
« Svar #17 skrivet: 18 nov 2009, 19:51 »
Det hade varit trevligt med ett uttalande från Bifor tillverkaren efter allt negativt
Har använt Bifor sen det kom, bra övervintringar, enkelt att hantera.
 ( lurades dock inte av den  billiga sorten från annan tillverkare som dödade en trdjedel av samhällen )

Har hört att det fans i större behållare till ett lägre pris.

Har också hört att det på grund av fruktsockert jynnar binas mjölkcyrabakterier i honungsmagen.

Lars Andersson

  • Gäst
SV: bifor
« Svar #18 skrivet: 18 nov 2009, 20:26 »
En undran.

Bifor innehåller fruktsocker säjs det i föregående inlägg.

Då undrar jag om det blir fruktsocker av det vanlig sockret som bina omvandlar till vinterfoder.

Finns det någon som vet och kan svara mig på detta inlägg.

Utloggad Curt Augustsson

  • Antal inlägg: 96
SV: bifor
« Svar #19 skrivet: 18 nov 2009, 20:34 »
Hej!
En mol sackaros spaltas av invertas till en mol druvsocker och en mol fruktsocker.

Lars Andersson

  • Gäst
SV: bifor
« Svar #20 skrivet: 18 nov 2009, 20:48 »
Jag ville veta vad som sker med det vita sockret när bina får omvandla det till vinterfoder.

Blir det lika mycket druvsocker och fruktsocker eller har jag missförstått.

Utloggad Curt Augustsson

  • Antal inlägg: 96
SV: bifor
« Svar #21 skrivet: 19 nov 2009, 09:08 »
Det "vita sockret" är sackaros. Det spaltas i exakt lika mängder druvsocker (glukos) och fruktsocker (fruktos). En annan beteckning på det som bina lagrar som foder är invertsocker.

Goran

  • Gäst
SV: bifor
« Svar #22 skrivet: 19 nov 2009, 10:07 »
Hej!

Tror att jag har förklaringen till Apifondas dåliga konsistens. Det är troligen den omvända processen från invertering till kristallisering av glykos på grund av felaktig lagring.
Citat från Folke Lindqvists honungshanteing:
Glukos kristalliserar under normala honungsförhållanden genom att
binda en molekyl vatten till varje kristall. En kristall innehåller då
10% vatten. Eftersom honungen innehåller mer än 10% vatten så blir
det vatten över. Den kvarvarande flytande delen mellan kristallerna
får då en högre vattenhalt. En 15%-ig honung får 17% i den flytande
delen. En 18%-ig honung kan t.o.m. jäsa, en 20%-ig kommer att jäsa.

Lars Andersson

  • Gäst
SV: bifor
« Svar #23 skrivet: 19 nov 2009, 10:40 »
Tack Curt

Hur förklarar man <2% rörsocker i honung.

Utloggad Curt Augustsson

  • Antal inlägg: 96
SV: bifor
« Svar #24 skrivet: 19 nov 2009, 12:11 »
Rörsocker är ett annat namn på sackaros. Nektarn från de flesta av våra växter innehåller en blandning av sackaros, glukos och fruktos. Undantag är tex oljeväxterna som knappast innehåller sackaros överhuvudtaget. Binas tillsats av invertas (enzymet som spjälkar sackaros) startar spjälkningen redan vid insamlingen. Ytterligare invertas tillsätts i kupan. Ju fler sackarosmolekyler det finns i nektarn ju snabbare går processen. Efterhand som halten sackaros minskar så avtar spjälkningshastigheten. Kemiska reaktioner ger sällan 100% i utbyte. Därför kan en liten del sackaros finnas kvar i honungen. Nu är det så att invertaset finns med i honungen så spjälkningen fortsätter under mycket lång tid. Gammal honung har därför en annan sockersamansättning än vad den hade som "färsk".

fgilljam

  • Gäst
SV: bifor
« Svar #25 skrivet: 19 nov 2009, 15:18 »
Innan vi har ordentlig statistik på hur samhällen klarar sig på bifor jämfört med sockerlösning är det svårt att uttala sig om skillnaden. Det vi däremot vet med all säkerhet är att MÄNGDEN är viktig. Det finns en väldigt tydlig korrelation mellan vinterdödlighet och fodermängd vid invintring. Som flera redan påpekat är 12 kg bifor (en hink) INTE tillräckligt.

Detta gör att biforhinkar är något irriterande att använda eftersom man måste ha en och en halv till varje samhälle. En full hink är dessutom lite för tung för mig - skulle önska att de minskade mängden så att två hinkar per samhälle var lagom istället, då kunde jag göra mer nytta vid invintringen. Utöver detta tycker jag personligen att bifor är väldigt praktiskt. Om man ännu inte är så storskalig att man har lust att investera i större tankar och pumputrustning för att göra egen sockerlag är bifor kanske att föredra.


Angående rörsocker i honung - svjv innehåller nektar inte enbart fruktos, glukos och sackaros som ovan beskrivits utan även (kanske till större delen?) mer komplexa sockerarter som bina sedan bryter ned till de mindre sockerarterna.

Lars Andersson

  • Gäst
SV: bifor
« Svar #26 skrivet: 19 nov 2009, 17:08 »
Angående vinterdödlighet trotts att man gett dem ca 18kg, så kan man kika i januari var bina sitter och om de har kontakt med ramarna med foder i.

Te.x. så kan bina sitta till vänster om mitten och kan då gå till väggen där och dö av svält.

Jag gör så att de får kontakt med foderramar som är till höger genom att flytta tomma ramar ytterst till höger, då kommer foderramarna i närheten/ kontakt med bina.

Att inte göra detta för att det är kallt ute, så kan samhällett svälta och dö.

Ingen fara att öppna en kort stund, det tar ju kanske ett halvt dygn innan samhället har återställt värmen i kupan.

Utloggad Curt Augustsson

  • Antal inlägg: 96
SV: bifor
« Svar #27 skrivet: 19 nov 2009, 18:56 »
Nektar innehåller mycket små mängder av oligosackarider dvs högre sockerarter. Blommor och pollinerande insekter är inte betjänta av komplicerade samband. Binas invertas består av gluko och frukto-invertas. det kan skilja av glukos respektive fruktosresten från sackaros. Detta invertas kan dessutom  sammanfoga glukos med sackaros och bilda fruktomaltos. Så småningom bryts fruktomaltos ner till glukos och fruktos. Honungen i en burk ändrar sin sammansättning så länge den existerar.

Utloggad Lars Höglund

  • Medlem i Biodlingsföretagarna
  • Antal inlägg: 129
SV: bifor
« Svar #28 skrivet: 19 nov 2009, 20:54 »
Angående uträkningen vill jag påstå att det är mer komplicerat än så att räkna ut energin som krävs för att förånga vatten.
Kollar man hur man räknar ut förångning inser man att det är en hel del räknande och det blir många parametrar (lufttryck, luftfuktighet, temperatur, lufthastighet, mm) och i vårt fall måste flera av dessa uppskattas.
Sen kan man ju fundera på vilken verkningsgrad bikupans fläkt har – Biets vingar? Grovt sagt har mekaniska fläktar en verkningsgrad på 0,5.

För några år sedan försökta jag hitta ngt om som visade på skillnaderna av att använda högkoncentrerat foder jämfört använda lägre koncentration och hittade väldigt lite. Har även frågat Nordic Sugar (tidigare Dansico) men utan svar.

Det jag vill veta för att kunna jämföra produkterna är:
Hur mycket foder som måste ges för att få 1 kg vinterfoder i kupan?

Det enda jag har hittat är Åken Hanssons bok, ”Bin och biodling”, s 333.
Där anges att för att få 1,0 kg vinterfoder i kupan krävs:
För 50,0 % lösning krävs 1,00 kg strösocker
För 60,0 % lösning krävs 0,89 kg strösocker
För 66,7 % lösning krävs 0,83 kg strösocker
Alltså om man blandar 16,7 % -enheter mer strösocker i blandningen så sparar man 17 % strösocker. Verkar nästan för enkelt för att vara sant. Hur har Åke Hansson kommit fram till dessa tabeller?

Gäller detta samband även vid högre koncentrationer? Skulle de göra det så skulle man spara ca 15% om man använde 75% lösning istället för 60 %.

Använder LP:s pris vilket är utan moms och frakt, skillnaden blir då.
Bifor:         23,84 kg x 6,40 kr/kg = 153 kr x 1,00 = 153 kr
Strösocker: 18,00 kg x 7,85 kr/kg = 141 kr x 1,15 = 162 kr.
Stämmer detta så är strösocker 9 kr dyrare/samhälle.

Det man inte kan komma ifrån med strösockerblandning är att det krävs mer hantering. Först och främst ska man blanda den men största tiden är att fylla på foderlådan två ggr och detta kostar stora pengar (Transport och påfyllnad). Tar det 5 min per samhälle så blir kostnaden 5/60 h x 300 kr/h = 25 kr/samhälle. Jag uppskattar att tiden är i underkant.

Sen måste överlevnaden tas med i kalkylen också. Är det ngn skillnad mellan de två produkterna?

Då man utfodrar samhället så ökar äggläggningen och många larver ska matas. Då det matas larver så går det åt mycket vatten så kanske det går det åt mer socker om man har hög koncentration – Är vatteninnehållet är för lite för att föda upp larver och bina tvingas att hämta det i naturen?

Säger inte att ngt av detta stämmer vill bara resonera och visa att det finns mycket osäkerhet i detta ämne och det behövs ngn typ av vetenskaplig studie för att få reda på vad som är det bästa att använda för oss yrkesbiodlare.


//Lars

Lars Andersson

  • Gäst
SV: bifor
« Svar #29 skrivet: 19 nov 2009, 22:38 »
När jag ser dessa diskussioner om att avdunsta vatten, så vill jag starta ett nytt inlägg i Honungsmagen.

Hoppas där finna en som jag ser underlig sak i honungsmagen, ser ut som något som skulle kunna avskilja vatten.

DV.S när biet tar upp nektar i magen så kanske det avskiljer en viss mängd vatten när det lägger tillbaks honungen, genom den utväxt som finns i magen.

Undrar om någon forskat på just detta.

Jag startar "I Biets honungsmage", hoppas att den kunnige kan avge svar där.