Forum för yrkesbiodling

Biodling => Allmänt om Biodling => Ämnet startat av: Göte Lasses skrivet 19 jan 2008, 21:14

Titel: Hemgjord Pollenersättning
Skrivet av: Göte Lasses skrivet 19 jan 2008, 21:14
Har någon något recept på hemgjord pollenersättning
Titel: SV: Hemgjord Pollenersättning
Skrivet av: Anette Svensson skrivet 20 jan 2008, 13:39
Detta recept hittade jag, http://www.goteborg.bostream.se/lindstrom/binochbiodling/biodling/biodlingl.htm

#Pollenersättning:
För att skynda på utvecklingen i bisamhället under våren kan man ge bina pollenersättning. Det kan man lätt göra genom att göra en toddy på ägg och socker. Vispa ett ägg hårt med ½ kopp socker. Lägg blandningen på ovansidan av ramarna. Bina drar snabbt ner toddyn i cellerna.#

Vad säger ni erfarna biodlare om detta?
Titel: SV: Hemgjord Pollenersättning
Skrivet av: Torbjörn Ekblom skrivet 20 jan 2008, 18:36
Hej Anette!

Det receptet med ägg (enbart gulan) och socker lärde jag mig av en gammal yrkesbiodlare från Kumla för c:a 30 år sedan.
Har inte gjort någon vetenskaplig undersökning av detta men det fungerar ... enligt min mening ... bättre än något annat jag provat.

Har för mig äggulan innehåller de viktigaste ... om inte alla ... de proteiner  ( c:a 10 - 12 ) som är livsnödvändiga för bina ... liksom för oss människor.
Fodring med denna blandning ger dessutom en något längre livslängd ... enligt min mening ... än de bin som lider brist på proteiner t.ex pollen.

Skulle vara intressant om någon provat att tillsätta t.ex b-vitamin och vad det ger för resultat.

mvh Torbjörn
Titel: SV: Hemgjord Pollenersättning
Skrivet av: Anette Svensson skrivet 20 jan 2008, 21:31
Kan tänka mig att det bleve för rinnigt om man tog med även äggvitan.
Titel: SV: Hemgjord Pollenersättning
Skrivet av: Jens Larsen skrivet 20 jan 2008, 22:38
Ämnet med stöd/ersättningsmat intresserar mig. Bra att du frågar.

Jag är övertygad om att modern (dvs nu och framåt) biodling börjar aktivt mata sina djur på samma sätt som inom övrig djurhållning (kycklingar, kor, grisar...).

Jag har provt det där med ägg två gånger.

1: Hade bin i skogen (Öjered, Partille) och de svalt mitt i sommaren. Tunn toddy (socker + ägg) hälldes på en pappskiva ovanpå ramarna och bina åt som tokiga. Jackpott.

2: År 2007, kör några TBH. Gav dem en bytta (godislåda med 2 kg socker, fem ägg och en del sojamjöl) i samband med regnet kring midsommar. De åt hälften sedan kom det bra vädret tillbaka, fetedrag och byttan luktade illa, massivt illa.

Min erfarenhet är att ägg är bra grejer men det har för kort hållbarhet. Finmalet sojamjöl är damerna tokiga i.

Nu ger jag inte upp för det, Neopoll och andra gjejer funkar och det har varit en serie i ABJ av Randy Oliver som tar upp olika mixar. Alla går ut på 50% socker, 40-25% soja och resten vad du känner för (olja, vitaminer,...). Randy har några artiklar som handlar om HUR bina tar ditt pollensubstitut/komplement. Placeringen, timingen är lika viktig som innehållet.

Megabee är ett nytt superfoder "over there". Det skall bli intessant att se hur det går. http://www.megabeediet.com/


Titel: SV: Hemgjord Pollenersättning
Skrivet av: Göte Lasses skrivet 25 jan 2008, 19:57
Man får tacka för tipsen ;D
Titel: SV: Hemgjord Pollenersättning
Skrivet av: Jonas Lagander skrivet 25 jan 2008, 21:11
känns lite konstigt att ge bina animalisk föda måste jag säga men äggula är ju väldigt nyttigt. Innehåller allt människan behöver utom c-vitamin till exempel. Ska pröva det. :)
Titel: SV: Hemgjord Pollenersättning
Skrivet av: Freddy Duwe skrivet 27 jan 2008, 20:07
I Gadden 2005:1 sidan 12 finns en artikel:''Världsrekord? 1 ton honung från ett samhälle!
Där omnämns en ''pollenersättning, vars sammansättning är mr. Schnettlers hemlighet, men den innehåller råa hönsägg''
Det kanske är värt ett försök då?
Titel: SV: Hemgjord Pollenersättning
Skrivet av: Göran Frick skrivet 27 jan 2008, 22:11
I Gadden 2005:1 sidan 12 finns en artikel:''Världsrekord? 1 ton honung från ett samhälle!
Där omnämns en ''pollenersättning, vars sammansättning är mr. Schnettlers hemlighet, men den innehåller råa hönsägg''
Det kanske är värt ett försök då?

Han kanske gav bina rikligt med socker också? ;D
Titel: SV: Hemgjord Pollenersättning
Skrivet av: Honeyline skrivet 28 jan 2008, 11:23
Pollenersättning  hmmmm

Har någon haft en tanke att prova stärka vissa av bisamhällena
som ibland i debatten påstås ha för unga bin till övervintringen och som inte hunnit
bygga upp "fettlager" inför vntern med att mata dessa samhällen med "äggblandningen"
i lämplig tid i samband med vinterinfodringen ????
Torde ju vara minst lika viktigt att säkra dugliga bin till kommande vårutvecklingen
med att sen återupprepa äggblandningen ??
Eller är jag ute o cyklar ?

Från en "äkta näringsbiodlare"

Mvh

Matias

 
Titel: SV: Hemgjord Pollenersättning
Skrivet av: Mikael Engstad skrivet 28 jan 2008, 13:21
Om vi ska anta att det är fett i fettkroppen så är inte ägg till någon större nytta, eftersom ägg består mest av proteiner. Proteiner behövs för att föda upp yngel och hos däggdjur för att bygga muskler. Det finns nog bättre födoämne för att bygga upp fettkroppen.

Micke
Titel: SV: Hemgjord Pollenersättning
Skrivet av: Per Wallstedt skrivet 28 jan 2008, 13:46
Fettkroppen är en komplicerad historia, det är inte bara fett som berörs.

Zoobiologen Anders Lundquist vid Lunds universitet besvarar frågan:

"Jag undrar hur insekter sköter sin leverfunktion? Bananflugan t.ex. har väl ingen lever? Hur gör de sig av med gifter?" på följande sätt:

"Det finns faktiskt ett organ hos insekter som till stor del har samma funktioner som levern hos ryggradsdjur. Det är den s.k. fettkroppen. Fettkroppen kan ha mycket olika utformning hos olika insekter. Den är inte lokaliserad till ett ställe, utan består av ett löst nätverk av vävnad, som kan finnas i bakkroppen, men också i mellankroppen eller till och med i huvudet.

Insekter har ett öppet blodkärlsystem, utan kapillärer (de minsta blodkärlen över vars vägg utbytet mellan blod och vävnad sker hos oss). Insekternas organ omspolas av den s.k. hemolymfan, en vätska som fungerar både som blod och som interstitialvätska. Interstitialvätskan är den vätska som hos oss ryggradsdjur finns utanför blodkärlen, mellan vävnadernas celler. Fettkroppens lösa nätverk av vävnad får en mycket stor yta i kontakt med hemolymfan, vilket är en stor fördel när kapillärer saknas.

Fettkroppen innehåller ett förråd av fett, glykogen och proteiner. Glykogen är en stor molekyl som består av många sammankopplade glukosmolekyler. Glykogen är den viktigaste lagringsformen för kolhydrater både hos ryggradsdjur och hos insekter. Det finns gott om glykogen både i vår lever och i insekternas fettkropp. Men en skillnad mellan vår lever och fettkroppen är att fettkroppen lagrar just fett. Hos däggdjur lagras fett huvudsakligen i fettvävnaden, inte i levern. Fettkroppens förråd är av stor betydelse för insekterna vid metamorfosen när larven omvandlas till en vuxen insekt, hos högre insekter via det mellanstadium som kallas puppa. Men fettkroppens förråd kommer till användning också i andra sammanhang.

Hos en del insekter lagras urinsyra i fettkroppen. Urinsyran är en kvävehaltig utsöndringsprodukt som bildas framför allt vid nedbrytning av aminosyror från proteiner. Vi däggdjur bildar i stället urinämne vid aminosyrenedbrytningen. Urinämnet bildas i levern. Fördelen för insekter med att lagra sin urinsyra är att de slipper förbruka vatten för att göra sig av med urinsyran via urinen. Hos en del insekter fungerar urinsyran i fettkroppen kanske också som ett kväveförråd. När det bli ont om nödvändiga aminosyror i dieten frigörs urinsyra från fettkroppen och hamnar förmodligen i tarmen, där mikroorganismer använder kvävet till att tillverka de nödvändiga aminosyrorna åt insekten. Hos kor och kameler kan urinämne återanvändas på ett motsvarande sätt. Urinämnet transporteras in i våmmen (en av kons magar) där mikroorganismer bildar nyttiga aminosyror med hjälp urinämnekvävet.

Fettkroppen innehåller också avgiftningsenzymer. Men sådana enzymer finns hos insekter även i andra organ, bland annat i de Malpighiska kärlen (som producerar urinen) och i tarmen. Hos däggdjur finns avgiftningsenzymer huvudsakligen i lever och njurar. Cytokrom P-450 och alkoholdehydrogenas är exempel på avgiftningsenzymer som påvisats både i insekternas fettkropp och i vår lever. Alkoholdehydrogenas bryter ned alkohol till acetaldehyd. Bananflugor behöver detta enzym. De kan nämligen få i sig mycket alkohol, om den frukt de lever på börjat jäsa."


Håll till godo
Per Wallstedt
Titel: SV: Hemgjord Pollenersättning
Skrivet av: Honeyline skrivet 28 jan 2008, 14:09
Utan att riktigt förstå vad som sas i förra inlägget
men min fundering utifrån "grodperspektivet"med stor ödmjukhet till att
alla duktiga biodlare är kunnigare än jag

1. Om äggcocktailen är av godo för "en insekts" utveckling o styrka
ja då torde den tillföra robustare grundkondition för biet
då är den på sin plats under önskad vårutvecklings åtgärd, vilket redan konstaterats.

2. Om den tillför förutsättningar för "längre" livstid då är den på sin plats för stimulans när
vinterbina skall drivas fram ???

Är det nån som är skeptisk till att ge "äggcocktailen" under hösten ??

Ge detta perspektiv i ytterliggare erfarenhet från bikunniga


MK

Titel: SV: Hemgjord Pollenersättning
Skrivet av: Mikael Engstad skrivet 28 jan 2008, 14:39
Det är jag som är ute å seglar!
Det är klart att fettkroppen även innehåller en proteinreserv, annars skulle bina inte ha nytta av den när det gäller att starta yngelproduktionen innan det första pollendraget har kommit igång. Det står en del lättfattlig information om fettkroppen i Åke Hanssons Bin och Biodling.

Micke
Titel: SV: Hemgjord Pollenersättning
Skrivet av: Jens Larsen skrivet 28 jan 2008, 16:26
Ordet ni letar efter är Vitellogenin...

http://randyoliver.com/category/bee-nutrition/
Har en del recept och tankar kring vad, när och hur man stödmatar sina damer.
Titel: SV: Hemgjord Pollenersättning
Skrivet av: Honeyline skrivet 29 jan 2008, 12:08
Nu undrar jag hur en enkelt recept o timing kan se ut
efter att ha läst artikeln som det hänvisades till i länken i tidigare inlägg.

1. Timing  !!!när är det på sin plats att servera en "äggcocktail" ? i artikeln
betonades det om timing att det är centralt.

2. Ett recept på en adekvat "cocktail " till ett samhälle eller varför inte tio samhällen, mängden ingredienser är jag ute efter!
Hittills har jag tolkat debatten med (ett samhälle) två ägggulor + soja 0,5 dl + socker 1 dl + nåt mer ????

Hur skulle din cocktail se ut ?

Eller är jag ute på hal is

MK

Titel: SV: Hemgjord Pollenersättning
Skrivet av: Honeyline skrivet 31 jan 2008, 09:45
Det verkar som om diskussionsvilligheten dog om pollenersättning ????

OK strunta i recepten de verkar vara hemliga !!!!

Men timingen är fortfarande intressant

Hur långt innan ett tänkt nektardrag bör åtgärden sättas in för att få effekt ?

MK
Titel: SV: Hemgjord Pollenersättning
Skrivet av: Mikael Engstad skrivet 31 jan 2008, 10:33
Räkna baklänges!
Det tar tre veckor från ägg till larv och sen ytterligare tre innan biet är dragbi. Med andra ord så har det som görs senare än 6 veckor före draget inte så stor betydelse. Men för att driva på yngelsättningen är tunnflytande foder det som ger effekt, proteinet är "bara" en nödvändighet för att dra fram ynglen, den har i sej inte så stor drivande effekt skulle jag vilja säja.

Micke
Titel: SV: Hemgjord Pollenersättning
Skrivet av: Jens Larsen skrivet 31 jan 2008, 13:02
Honeyline,
Svaret på dina frågor finns i artikeln, det kan vara därför ingen svarar.  Det kommer förmodligen inte att finnas färdiga formler och tidtabeller. Detta skall ju inte hindra oss från att försöka mata våra djur på ett så smart och resurssnålt sätt som möjligt efter eget huvud.

Ifall man utgår från bilden, http://www.scientificbeekeeping.com/images/stories/beenutrition/fatbees2-4.jpg kan man för sitt eget område göra en motsvarande tidtabell.

Länkar till recept (tabeller och kalkylblad) finns referenserna, google går att avända för att omvandla enheter: http://www.honeybeeworld.com/misc/pollen/default.htm

Varför det måste placeras i anslutning till ynglet går en annan artikel igenom: "Schmickl, T & K Crailsheim (2004) Inner nest homeostasis in a changing environment with special emphasis on honey bee brood nursing and pollen supply". Min slutsats av denna är att husbin rör sig ganska kort i jakt på pollen till yngel, därför måste pollenkomplement placerar så nära det bara går.

Allt detta är teori och beskrivningar från utlandet. Det skulle vara mycket intressant och höra från nordiska erfarenheter. Kanske materialet ovan ger ledtrådar till varför det ibland fungerat och ibland inte.