Under en bisäsong hämtar ett starkt samhälle en 30 till 50 liter vatten. Huvuddelen av vattnet används inte som "dryck" utan dettta används för att reglera temperaturen i kupan, dvs det försvinner ut som vattenånga och kyler ner bin ock ramar. Vattnet utifrån är ju dessutom viktigt för att försörja bina med mineraler.
Under vintern då bina inte flyger är fodertillgången begränsad av att biklungan bara förmår att lösa upp fodret i ramarna i den takt som vattenånga kommer från binas ämnesomsättning. Efter rensningsutflykten har samhället tillgång till vatten utifrån och kan därmed konsumera vinterfodret i snabbare takt och yngelsättningen kan öka. Därför är vattenbehovet stort under den dragfattiga delen av våren.
Sen, Curt, jag förstår inte din tankegång då du säger att ambina producerar vatten. Denna "produktion" är ju avfallet från förbränningen av socker och detta vatten får ambiet utan ansträngning - antingen det vill ellet inte.
Därför tror jag att samhället endast hämtar vatten utifrån bara om vattnet de själva producerar inte räcker till.
Det är ju riktigt att vatten bildas vid oxidation av glukos och fruktos, detta vatten avges tillsammans med koldioxid i ångform när biet andas. Vare sig du eller jag kan bli otörstiga genom att äta socker. Vätska i form av vatten i flytande form måste kroppen ha.
Min uppfattning är att det inhämtade vattnet endast i undantagsfall används för nedkylning av samhället. Bina har ett tvåstegs fläktsystem, antingen bara ut eller både in och ut. Det är först när dessa system inte räcker till som vatten kommer in i bilden.
Det mesta vatten som dras in används för att späda honung eller foder. När vi drivfodrar använder vi ganska tunn lösning, 50%, av socker eller honung. Det är för att den skall vara lika användbar som nyindragen nektar.
