Bokföring bin (Aktiebolag)

[Hampus Lind]

Halloj alla kloka,

Har förstått att de flesta bokför bin som lagervara, och att eventuella vinterförluster eller liknande då kan tas upp som lagerförlust. Men hur gör ni när ni delar ett samhälle? Dvs utökar lagret.

Tack på förhand,
Hampus

[Johannes Sjöstedt]

Hej!

Delar man samhällen innebär detta att antalet bisamhällen i lagret ökar. Samtidigt borde kostnaderna per samhälle minska vilket troligtvis innebär att det totala lagervärdet inte ökar lika mycket som antalet bisamhällen (eftersom varje samhälle skall värderas efter produktionskostnad).

Skulle rekommendera att värdera och räkna lagret av bisamhällen innan eller efter vintern, blir enklare på alla sätt och vis (åtminstone vid redovisning per kalenderår).

Vid en mer avancerad biodlingsredovisning skulle man kunna skilja olika typer av samhällen åt i lagret, men det blir onödigt krångligt.

[Hampus Lind]

Tack för svar!

Sätter man inte ett generellt lagervärde per samhälle som borde vara detsamma oavsett om det är ett nytt eller delat samhälle?

Om jag ex köper 1st avläggare för 1500kr så bokar jag exempelvis 500kr som lager (bin) och 1000kr som materialinvestering (ramar osv). Efter inköpet har jag ett lagervärde på 500kr. Nästa år delar jag samhället, så jag får två. Är inte värdet på dessa samhällen likvärdiga då? Dvs båda är, rent bokföringstekniskt, värda 500kr var = lagervärde 1000kr?

Håller med om att inventering lämpligast görs 1ggr år.

Mvh
Hampus

[Johannes Sjöstedt]

Skall det vara helt korrekt bör du omvärdera lagervärdet på samhällena varje år efter de kostnader du haft för att invintra samhällena det året.

Så här: (Totala mängden kostnader för att öka och invintra X antal samhällen år Y) / (antal invintrade samhällen år Y) = lagervärde per invintrat samhälle år Y.

Du kan utgå ifrån att varje samhälle förlorar hela sitt värde från föregående år, och sedan återfår ett nytt värde i takt med de nya kostnaderna för aktuellt år. Ett bisamhälle är en dynamisk lagertillgång, där varje bi (utan drottningen) byts ut under ett år och där den största delen av en biodlares kostnader utgörs av kostnader för att behålla lagret av bisamhällen. På detta vis är det stor skillnad på lager av bisamhällen och lager av honung, där ett honungslager behåller sitt lagervärde till nästkommande år utan några större kostnader för att hålla uppe lagervärdet.

[Hampus Lind]

Alright, då börjar jag fatta tror jag.. :-) Snöade in mig på skatteverkets skrivelse om klassificering av djur i jordbruk osv, vad som är anläggningstillgång och omsättningstillgång. Ska fundera en vända till och återkommer ev med lite fler frågor längre fram. :-)

Tack så länge!

Mvh
Hampus

[Björn Lagerman]

Jag tror man kan förenkla resonemanget så här: Ta upp det värde på samhället som motsvarar vad du uppskattar att du skulle kunna sälja det för. Lägg därtill vad du vill uppnå i ditt bokslut ökande/minskande lagervärde. Du bestämmer själv utifrån dina situation vad värdet är inom rimliga marknadsvärdesgränser. Vilka kostnader du haft behövs inte. (Vet att Johannes tänker annorlunda;)

[Hampus Lind]

Vad är ett rimligt marknadsvärde på ett produktionssamhälle  (bina)? 500kr?

[Björn Lagerman]

Storlek, årstid och drottningens ålder påverkar. 3-5000 kr

[Johannes Brink]

Vad anser staten (jordbruksverket) att ett samhälle är värd när man blir kompenserat för förintade samhällen??

[Hampus Lind]

För att underlätta för mig själv och inte inventera/bokföra ihjäl mig skulle jag vilja hitta ett generellt värde som kan användas för alla samhällen oavsett ålder, styrka osv.

Pratade med en tjej på skatteverket som tyckte att bin ska tas upp som inventarie (anläggningstillgång), iaf om den huvudsakliga avsikten är honungsproduktion. Men det var mer en generell vägledning än absolut sanning för just min verksamhet sa hon och behövde mkt mer info för att kunna ger exakta svar..

[Magnus Hammargren]

Om du har kalenderår som bokslutsperiod är det ganska enkelt. Bolagsverket är då bara intresserad av inventering per 31/12.
- Invintrade samhällen minus genomsnittlig vinterförlust = omsättningstillgång (räknat på normalt vår-pris för ett fungerande samhälle)
- Kupmaterialet kan man gott separera och hantera som anläggningstillgång

Krångligare blir det om det finns en intressent som kräver månatliga delbokslut, men det är det väl få som har.

Att något är "dynamiskt" spelar ingen roll. Ett bokslut är en ekonomisk ögonblicksbild.
Inte heller vilka kostnader man haft historisk. En köpare av omsättningstillgången "bisamhälle" struntar i om du invintrat med 10 eller 25 kilo socker förra hösten. Det påverkar inte hens betalningsvilja (=värde) ett dugg.
Sådana kostnader ska bokföras som löpande förbrukningsmaterial för verksamheten.

[Fabian Lindhe]

Jag tycker som Johannes att det finns ett solklart prejudikat vad staten anser ett bisamhälle värt, inkl botten tak och låda. 100 sek / sam.

Ersättning för förintade bisamhälle
Om du har haft amerikansk yngelröta i din bigård kan du få ersättning för de förintade bisamhällena. Ersättning är 100 kr per bisamhälle och självrisk är 300 kr. Du får ersättning då minst 4 bisamhällen förintas. Ansökan måste komma till länsstyrelsen.

Den dagen som staten höjer ersättningen för förintade samhällen får man istället värdera efter produktionskostnaden, ett samhälle kan säljas för ca 3000 men 300 sam kan inte säljas för 3000/sam utan en hel del kostnader. Anledningen till att ett samhälle kostar mer på våren är för att det kommer att producera honung innevarande sommar, den honungen kostar att producera.

// Fabian

[Hampus Lind]

Rent bokföringstekniskt tilltalas jag av det upplägg du (och andra) beskriver Magnus.

100kr per samhälle känns inte som det ska användas som rimligt marknadsvärde, ser det med som ett litet litet stöd.... Läser man vidare i lagen och kringbestämmelser står även nedan. Länken återfinns även på Jordbruksverket hemsida:

http://www.jordbruksverket.se/amnesomraden/djur/olikaslagsdjur/binochhumlor/reglerforbiodling.4.1a4c164c11dcdaebe128000140.html

http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/19740212.htm

"Ersättningsbestämmelser

13 § För kostnad eller förlust som har uppkommit genom en tillsynsmans eller annan myndighets beslut om förintande av bisamhällen i bigårdar kan ersättning av statsmedel lämnas med 100 kronor för varje bisamhälle. Ersättning lämnas dock endast om minst fyra bisamhällen har förintats. Från ersättningsbeloppet skall frånräknas en självrisk om 300 kronor.
   Ersättning av statsmedel kan också lämnas till den som på grund av beslut av en tillsynsman eller annan myndighet får vidkännas kostnad eller förlust genom att vildbisamhälle förintas.
   Frågor om ersättning prövas av jordbruksverket eller, efter verkets bestämmande, av länsstyrelsen. Anspråk på sådan ersättning skall framställas inom sex månader från det förintande ägde rum. Framställs inte anspråk inom denna tid, är rätten till ersättning förfallen. Förordning (1991:1443).

13 a § Bestämmelserna i 13 § första stycket gäller inte om en tillsynsman eller annan myndighet har beslutat förinta bisamhällen i bigårdar för att bekämpa eller hindra spridning av varroasjuka. Ersättning för kostnad eller förlust kan i sådana fall lämnas med 900 kronor för varje bisamhälle. Förordning (1992:855)"

[Johannes Sjöstedt]

Framgår det att statens avsikter är att ersätta ett bisamhälle till sitt fulla värde? Om inte, är det svårt att hävda att denna värdering är relevant.

Vad bokföringstips.se säger om lagervärdering av egentillverkade varor:

I anskaffningsvärdet för egentillverkade varor inkluderas anskaffningsvärdet för förvärvade varor, direkta tillverkningskostnader och en skälig andel av indirekta tillverkningsomkostnader. Anskaffningsvärdet för egentillverkade varor fastställs normalt med hjälp av en självkostnadskalkyl (efterkalkyl), direkta tillverkningskostnader inkluderar exempelvis personalkostnader för produktionspersonal och indirekta tillverkningsomkostnader inkluderar exempelvis avskrivningar på maskiner och lokalhyra. Anskaffningsvärdet för en egentillverkad vara får inte inkludera ränteutgifter, lagerhållningsutgifter, administrationsomkostnader, försäljningsomkostnader, eller forsknings- och utvecklingsutgifter.

http://www.bokforingstips.se/artikel/bokforing/varulager.aspx

[Magnus Hammargren]

Rent bokföringstekniskt tilltalas jag av det upplägg du (och andra) beskriver Magnus.

100kr per samhälle känns inte som det ska användas som rimligt marknadsvärde, ser det med som ett litet litet stöd....

Mitt (jätteenkla) upplägg är diskuterat med en auktoriserad redovisningskonsult som tidigare haft anställning på skatteverket, så det är nog inte helt vansinnigt, även om det såklart alltid finns varianter.
Bl a därför jag ändrade räkenskapsår till nyår. Spelar ju ingen roll hur man kalkylerar mitt på sommaren, men vet ju knappt hur många samhällen man har dag för dag.

Precis som du skriver är de 100:- man får ersättning vid AY inte någon slags reell värdering att ens bry sig om. Det är bensinpengar till att åka ut med bitillsynsmannen för att konstatera eländet, och sen köpa tändstickor