Samhällenas bistyrka och binas Livslängd under Sommar.

[Tomas Jovanovic]

Samhällenas bistyrka och binas Livslängd under Sommar.

Har vi så starka samhälle som vi tror?  Kan drottningar lägga 3000 ägg, och få så starka samhälle som en del säger att dom har 90.000-100,000 bin, Vad säger forskarna?

Fyra Schweiziska forskare: A. Imdorf, M. Rickeli, P.Fluri, L. Gerig (1996-1999)
Dessa forskare har funnit att den genomsnittliga samhällets styrka under sommarmånaderna Maj-Juli är 25,000 till 40,000 bin.

Tysklands forskaren Gerhard Liebig säger genomsnittliga samhällets styrka under sommarmånaderna Maj- Juli  är 30,000 till 40,000 bin.

Hur länge lever våra bin på sommar : ovan nämnda  Schweiziska forskare säger livslängd på bina mellan Maj-Juli är 20 dagar.

Tysklands forskaren Gerhard har har forskat i fyra år, med 100 samhälle årligen, och kom fram att binas livslängd mellan Maj och Juli är  2-3 veckor.

Vad är det som påverkar binas livsläng ? Forskaren ( Kresak, 1973) och (Kulincevic 2005) båda återigen konstaterar: Livslängd beror väldigt mycket på kvalitet ock kvantitet av de mat de har fått som larver.

Forskaren Anna Maurizijo konstaterar att  livslängd förkortas och ambina försvagas kraftigt när de matar många larver,(yngeluppfödning)

Det finns  resultat angående binas livslängd genomförda i  laboratoriet av (Mijanic 2004)

Han matade bin med honung och de levde 21,8 dagar,  bina matade med sockerlösning inverterat med enzymer levde bina 18,4 dagar. Kortaste livslängd hade bina matade med sockerlösning inverterat med syror, de levde endast 12,8 dagar.

[Thomas Henriksson]

Det är ju skönt att våra bin väldigt sällan läser forskarrapporter........
När du hittat ett tillförlitligt sätt att räkna varje arbetsbi för sig, så är du välkommen till någon av mina bigårdar i juni månad, för att jämföra verkligheten med dina siffror. 

[Tomas Jovanovic]

Det är ju skönt att våra bin väldigt sällan läser forskarrapporter........
När du hittat ett tillförlitligt sätt att räkna varje arbetsbi för sig, så är du välkommen till någon av mina bigårdar i juni månad, för att jämföra verkligheten med dina siffror. 

Det är sant att bina inte läser forskarrapporter. Det gör  deras ägare!!..

Jag behöver inte hitta tillförlitligt sätt att räkna bina den finns redan. ( och den är enkel och snabb)
Jag rekommenderar att du kontaktar de forskare och diskuterar  med dem inte med Mig. Det är deras siffror inte mina. Och till sist.
Vill Du underminera dessa forskningsresultat med pinsamma metoder! (Strider deras forskningsresultat med din uppfattning?)

[Björn Lagerman]

Tack Tomas för dina redovisningar om binas liv. Alltid stimulerande med uppgifter som kan fördjupa vår förståelse.

[Thomas Henriksson]

(Strider deras forskningsresultat med din uppfattning?)

O ja, mycket! Jag vet hur många bin det finns i varje fullt besutten yngellåda/skattlåda. Även om jag inte sysslar med forskning, så besitter jag kunskapen att multiplicera antalet lådor i mina kupor under högsommaren, med antalet bin i varje låda....

[Fabian Lindhe]

Hej Tomas, tack för svaret i förra frågan, det är ett väldigt intressant ämne och jag är tacksam för att du delger den kunskap du har. Jag tror att man måste ta i beaktande de olika driftsätten som finns i olika länder, tex så är det ju uppenbart att det blir färre bin i ett samhälle med en LN som yngelrum eller tex 3 st  3/4dels langstroth.  Har dina forskare någon idee om bina förhåller sig till tillgängligt yngelytrymme ?

[Tomas Jovanovic]

(Strider deras forskningsresultat med din uppfattning?)

O ja, mycket! Jag vet hur många bin det finns i varje fullt besutten yngellåda/skattlåda. Även om jag inte sysslar med forskning, så besitter jag kunskapen att multiplicera antalet lådor i mina kupor under högsommaren, med antalet bin i varje låda....

Thomas Henriksson!
Dina enorma kunskaper! beskriver du ibland i dina svar här på Forumet som ”Fingertoppskänsla eller nåt”!!! Är i  total motsats mot känd forskning.

Vi vanliga som är inte så belästa  Följer och förlitar oss på den forskning som finns.
Med detta vill jag ha sagt att det inte finns några som helst grunder för att ifrågasätta forskarnas resultat  i detta sammanhang.
Dina  tyckande och utsagor
som du försöker bygga under med insinuanta och djup ovetenskapliga resonemang, måste ses, som ett mycket klent underlag för att ifrågssätta forskarnas trovärdighet.

[Thomas Henriksson]

Det jag försökte peka på är det Fabian tar upp. Nämligen att det är en väldig skillnad på bistyrkan i olika samhällen. Faktorer som spelar in är tex vilken breddgrad bigården finns uppställd, Drottningens egenskaper, dragförhållandena osv.

Att brusa upp med personangrepp och liknande får stå för dig... Men med en enkel överslagsräkning från en jordnära person helt utan forskar-läggning, så kan jag konstatera att den normala bistyrkan i mina samhällen under högsommaren är en helt annan än den som du pekar på.

[Tomas Jovanovic]

Hej Tomas, tack för svaret i förra frågan, det är ett väldigt intressant ämne och jag är tacksam för att du delger den kunskap du har. Jag tror att man måste ta i beaktande de olika driftsätten som finns i olika länder, tex så är det ju uppenbart att det blir färre bin i ett samhälle med en LN som yngelrum eller tex 3 st  3/4dels langstroth.  Har dina forskare någon idee om bina förhåller sig till tillgängligt yngelytrymme ?

Tack själv Fabian. Det är alldeles korrekt att man måste beakta driftsätten i olika länder. När det gäller tillgängligt utrymme,  finns forskning som är genomförd för ca 100 år sedan. Ju mer utrymme volym mer bin. Jag kommer att redovisa detta när jag får tid?

Ibland spelar ingen roll alls, var och vilken land är forskning genomförd, t.ex. om forskningen bevisar Att drottningens äggstockarna  har 500 parallella små rör, då spelar ingen roll var någonstans drottningen finns, alla har 500? (detta är exempel)

Syftet var att ge en lättillgänglig information och möjlighet till en överblick över  forskningen som finns på området och kan ha  betydelse för biodlaren.

[Thomas Henriksson]

Syftet var att ge en lättillgänglig information och möjlighet till en överblick över  forskningen som finns på området och kan ha  betydelse för biodlaren.

Vilken betydelse för biodlaren skulle det ha, om denne får information om att i samhällena finns förmodligen färre individer än man vid en specifik tidpunkt tror? Vad skulle påverkas?

[Tomas Jovanovic]

Syftet var att ge en lättillgänglig information och möjlighet till en överblick över  forskningen som finns på området och kan ha  betydelse för biodlaren.

Vilken betydelse för biodlaren skulle det ha, om denne får information om att i samhällena finns förmodligen färre individer än man vid en specifik tidpunkt tror? Vad skulle påverkas?
[/quote
]Låt våra kollegor avgöra detta.
 Du har fått två svar från Mig det borde räcka.

[Björn Jacobson]

Thomas H.Håller med Dej att yngelrummets storlek påverkar antalet bin i smh. Med modernare biodling här yngelrummet vuxit.
Har sett biodlingar i Slovenien, där de flesta bina satt på bakladdare
    "     "       "          Spanien med en enda låda, c:a18 stora ramar. Honungen skördades på ytterramarna
Sedan kan birasen påverka. I Tyskland och Schweitz är carnica inte ovanligt.Denna ras är väl inte särskilt birik.
Jag tvivlar också på siffrorna.

[Tomas Jovanovic]

Thomas H.Håller med Dej att yngelrummets storlek påverkar antalet bin i smh. Med modernare biodling här yngelrummet vuxit.
Har sett biodlingar i Slovenien, där de flesta bina satt på bakladdare
    "     "       "          Spanien med en enda låda, c:a18 stora ramar. Honungen skördades på ytterramarna
Sedan kan birasen påverka. I Tyskland och Schweitz är carnica inte ovanligt.Denna ras är väl inte särskilt birik.
Jag tvivlar också på siffrorna.

Vist är det viktigt, vilken ras bina har, det framgick inte, men det skall jag undersöka så snart jag kan?
Vad anser du i övrigt när det gäller livslängd?

[Björn Jacobson]

Vad gäller livslängd för arbetsbi har jag inga egna mätningar.
Men vinterbin har jag upplevt, att de sista försvann ung. 15 juni.    Då jag bytte från gula bin till Carnica , var det lätt att se
färgskiftningen  från gult till grått.   

[Tomas Jovanovic]

         Återkommande vill jag passa på och meddela,  att  det är krainerrasen som ingår i forskningen. Har man t.ex. Italienska rasen, är självklart att bistyrka varierar då,  (och särskilt om man har sin bigård i Italien!)

         Frågan kvarstår. Hur stark  samhälle kan bli, i vår avlånga land? Och vilken roll  har än ung utvald  selekterad drottning ( oavsett rasen.)  Kan hon då lägga oändligt  med ägg? Svaret är Nej!

          Folkkära professor Åke Hansson har skrivit;  Äggen produceras i de två omvänt päronformiga äggstockarna, som vardera består av ca 180 parallella små rör... Vidare skriver han; Under äggläggningens högsäsong kan varje äggrör producera  5 ägg om dygnet, dvs. båda äggstockarna tillsammans ca 2 000 ägg vid maximal  produktion.
(Undertecknad  uppfattar detta som så, att alla drottningar har ca180 parallella små rör oavsett rasen)
          Forskningen angående äggläggning visar att  carnicas genomsnittet ligger under 2 000 ägg om dygnet. Och detta överensstämmer mycket väl, även på mina testsamhällen.