Svensk Landskapshonung har sedan 1990 köpt in stora mängder svensk honung av svenska biodlare, alltid till ett bättre pris än HF. SVLH är en ekonomisk förening bestående av ca 15 yrkesbiodlare, som säljer den egna honungen plus inköpt honung rikstäckande i Sverige.
De senaste två åren har föreningen inte behövt köpa in några stora mängder, på grund av goda egna skördar.
Det finns alltså fler alternativ än HF.
Kortfattat kan man nog säga att marknaden för kristalliserad svensk honung är mättad, med stillastående eller i takt med inflationen sjunkande priser. Den största mängden honung krängs ut på marknaden av enskilda biodlare, till alldeles för låga priser. Jag hittade t.ex senast idag en 700-grams hemmatappad glasburk med SBR-etikett för 43 kr i en ICA-butik. Den personen har stått och rört i sina hinkar i timtal, köpt burkar och etiketter och kartonger och sålt honungen för ca 35 kr kilot. Han har inget som helst vinstintresse, han vill bara bli av med överskottet från sin hobby, och känner säkerligen stolthet över att kunna konkurrera ut den "dyra" honungen.
Det är tufft för både HF och alla seriösa yrkesbiodlare att konkurrera på samma butikshylla som dessa hobbybiodlare, som inte har någon godkänd eller registrerad livmedelshantering och som gissningsvis inte tar upp någon försäljning i deklarationen.
Tänk om vi hade haft samma situation när det gällde ägg? Då skulle jag gå med i hobbyhönsägarnas riksförening och få lämna ett (1) ägg till kontroll till andra hönsamatörer, därefter får jag köpa kartonger och en stämpel som det står Kronägg på, och sedan kunde jag sälja mina ägg till den lokala ICA-handlaren till underpris, utan några som helst kontroller av hanteringen och utan att deklarera. Det skulle bli ett ramaskri bland de seriösa aktörerna. Varför blir det inte samma ramaskri bland oss över den oseriösa honungshandeln?
www.landskapshonung.comDan Levin
