Författare Ämne: isättika  (läst 15592 gånger)

Utloggad Mikael Sundström

  • Medlem i Biodlingsföretagarna
  • Antal inlägg: 12
isättika
« skrivet: 18 sep 2003, 18:05 »
Är det någon som vet något om isättika i vinterfoder
vilken blandning ska man ha , vilken styrka på isättika ,
och vart får man tag på det.

MVH Mikael Sundström

Utloggad Björn Jacobson

  • Medlem i Biodlingsföretagarna
  • Antal inlägg: 1 472
Isättika
« Svar #1 skrivet: 28 sep 2003, 17:01 »
Jag har i många år tillsatt ättiksyra till vinterfodret.
1 dl. ättiksyra 60 %  per 100 kg socker. Jag tar 60 l. vatten  till 100 kg. socker. Ättiksyran skaffar jag hos en fabrik som i sin produktion använder detta. Pris c:a 6 kr. / liter. Isättika tror jag är 95 -100 % och bör finnas på apotek till "apotekspris"
Om bina mår bättre med ättiksyra än utan vet jag ej. Någon tror att man
minskar Nosema på detta sätt men jag har i litteraturen ej funnit något om någon vetenskaplig undersökning som bevisar detta.
Vid min dosering  och vårt vatten blir pH ungefär 4,5 i sockerlösningen. Denna surhetsgrad
stämmer ju med honungens pH.
Anledningen att jag använder ättiksyra är att sockerlösningen ej möglar
vid denna tillsats, alltså av rent bekvämlighetsskäl.

Lars Andersson

  • Gäst
Isättika
« Svar #2 skrivet: 17 okt 2003, 15:57 »
Isättika och ättikssyra är Samma produkt till 100%, ren ättikssyra/isättika.
Formeln för ättikssyra (isättika) lyder C2H4O2, och kan spädas med vatten.

Isättika är ett handelsnamn.

Men jag har köpt 75%-ig ättikssyra enl. etikett för bekämpning av vaxmott.

Utloggad Björn Jacobson

  • Medlem i Biodlingsföretagarna
  • Antal inlägg: 1 472
Isättika
« Svar #3 skrivet: 17 okt 2003, 21:09 »
Isättika är en form av ättiksyra. Den fom som innehåller den starkaste ättiksyra-koncentrationen. Ättiksyrans kemiska formel är CH3 COOH.
I industrin är det vanligt med 60 %
I handeln säljs 12 %, förr 24 %
Var har Du fått det ifrån att det inte är samma syra ?
Var snäll och svara så vi kan rätta till ett så felaktigt inlägg. Eller har jag missuppfattat Dig ?

Lars Andersson

  • Gäst
isättika
« Svar #4 skrivet: 20 okt 2003, 13:19 »
CH3 COOH. Är även det ättikssyra, se mitt inlägg Lars Andersson.
Man kan skriva formeln få två sätt.

Utloggad Lasse Rosenquist

  • Medlem i Biodlingsföretagarna
  • Antal inlägg: 51
isättika
« Svar #5 skrivet: 21 okt 2003, 09:50 »
Hej

Efter att ha läst ovanstående inlägg, gjorde jag en (flera) sökningar på nätet. Jag trodde inte att ett ämne kunde ha två så olika formler.  
Men det verkar som att ättika - ättikssyra är ett namn för en produkt som framställes på flera sätt och därav olika formler.

Eller har jag dragit en felaktig slutsats?

Detta hämtade jag från   www.shenet.se/ravaror/attika.html

Framställning 1) Ättiksyra
Naturligt bildas ättiksyra när alkohol oxiderar (vinäger) men koncentrationen kan då aldrig bli högre än 15 %. Ättiksyra kan lika lite som andra organiska syror existera i fritt tillstånd utan något innehåll av vatten. För att åstadkomma detta måste man destillera ett vattenfritt ättiksyrat salt (acetat). Svenska farmakopén har använt blyacetat (ättiksyrad blyoxid) och svavelsyra. Idag kan man t ex oxidera aldehyden acetaldehyd.
2) Ättika
? Utspädning till ättika (som Acidum aceticum dilutum): Enklast och billigast är att helt enkelt späda den rena ättiksyran med vatten till önskad koncentration.
? Destillering till ättiksprit (som Acetum destillatum): Ättiksyra bildas när söta eller svagt alkoholhaltiga vätskor får stå så att luft kommer till. Sådan biologiskt framställd ättika har aromämnena kvar och är vad vi idag menar med vinättika, vinäger. Destillering av sådan var förr den enda metoden att få fram ättika starkare än runt 10 %.
? Torrdestillering till träättika (som Acetum lignorum): I Sverige är den vanligaste framställningsmetoden för ättika torrdestillering av trä. Lövträ ger den bästa; man får ut 3-5 % av träets vikt.
? Oxidering till spritättika (som Spiritus aceti): Idag starkare vätskor som oxideras fram industriellt.  
Beskrivning 1) Ättiksyra
Ren, koncentrerad ättiksyra (minst 96 %) är en i rumstemperatur klar, färglös vätska med stickande lukt och sur smak. Starkt hygroskopisk, d.v.s. tar upp fukt från luften. Vid 16-17° börjar den stelna, vid 10° "fryser" den till en bladigt kristallinisk massa, därav benämningen isättika. Ju mer vatten ättiksyran är spädd med, vid desto lägre temperatur stelnar den, 85 % t ex vid runt 4°. Kokar vid 117-118°. Ska inte lämna någon återstod efter avdunstning.
2) Ättika
Till skillnad från vinäger som har lukt, smak och färg av råvaran, är utspädd ättika klar och färglös med ättiksyrans rena, sura smak och stickande lukt. Den kan dock vara både smaksatt och färgad så att den kan förväxlas med vinäger.  


Kanske tur att våra bi varken kan läsa formler eller forum!

     hälsn..... lasse r

Utloggad Björn Jacobson

  • Medlem i Biodlingsföretagarna
  • Antal inlägg: 1 472
Isättika
« Svar #6 skrivet: 21 okt 2003, 21:23 »
Jag har förut yttrat mig i detta ämne. Lars Andersson och jag har haft en del diskusion per E-mail. Jag skriver nu detta så att föregående diskusion i detta forum ej skall förorsaka misstag av av mindre kemiskt bevandrade medlemmar.
ISÄTTIKA ÄR EN STARK KONCENTRATION AV ÄTTIKSYRA,VATTENFRI
ELLER NÄSTAN VATTENFRI. KEMISKA FORMELN ÄR CH3COOH, DÄR COOH
BETYDER ORGANISK SYRA. DET HAR HÄR PÅSTÅTTS ATT OH BETYDER ALKOHOL.FULLSTÄNDIGT RÄTT. MEN MAN KAN INTE  BRYTA UT OH  UR COOH. GÖR MAN EN SAMMANFATTNINGSFORMEL AV CH3COOH FÅR MAN
C2H4O2.

Anders Tedeholm

  • Gäst
Rätt Björn!
« Svar #7 skrivet: 23 okt 2003, 21:30 »
Hej!
För fullständighetens skull vill jag bara tillägga att COOH-gruppen är en grupp som kallas karboxylgrupp och som inte på något sätt kan jämföras med OH-gruppen (hydroxylgrupp)
Hydroxylgruppen känneteckar mycket riktigt alkoholerna medan karboxylgruppen är den grupp som kännetecknar de organiska syrorna. Här pratar vi om ättiksyra, eller det mer kemiskt korrekta namnet etansyra, vilket är den organiska syra som kan bildas av etanol och alltså är nr 2 i den serie som startar med metansyra (myrsyra) vilken kan bildas av metanol. Nr 3 i serien är propionsyra, och nr 4 är butansyra (smörsyra).
För den som är intresserad rekommenderar jag en grundläggande bok i organisk kemi!
Anders