Honung slår ut ökänd bakterier

[Edward Warburton]

Brittiska forskare har funnit en dunderhonung mot antibiotikaresistenta bakterier. Det är Manukahonung från Nya Zeeland, rapporterar tidskriften Microbiology.
Mycket små mängder av honungen slår snabbt ut en streptokock som är ökänd för svårläkta, öppna sår med hög dödlighet. Bakterien vållar även halsfluss, barnsängsfeber och blodförgiftning.
Bakterien bildar en skyddsfilm som antibiotika har svårt att passera medan honungen gör detta lätt, skriver Svenska Dagbladet.
http://www.dn.se/nyheter/vetenskap/honung-slar-ut-okand-bakterier

http://mic.sgmjournals.org/content/early/2012/01/31/mic.0.053959-0.full.pdf+html?sid=68efabe0-41e7-41ba-bf9e-ef24326b96bd

mvh edward

[Håkan Rönnberg]

Lite mittemellanreferat för de som inte hinner läsa den riktiga artikeln
http://www.svd.se/mat-och-vin/honung-klarar-envis-bakterie_6812971.svd

[Björn Jacobson]

Vet man om det bara är Manokahonung som har dessa egenskaper ?
Kanske vår Ljunghonung besitter detta också, eller kanske all honung.
Lämpligt område att sätta NP-pengar. SLU eller Karolinska ?
Vad säger styrelsen ?

[Thomas Rafstedt]

Inget är nytt under solen, speciellt inte för oss som deltog i BF´s studieresa till Nya Zeeland 2005. Jag sökte och fick 45.000 kr 2006 ur NP för studier av honungens antibakteriella egenskaper, en metodstudie som genomfördes på Karolinska institutet tillsammans med Ruth de Karzow. Idén utgick från Manukahonungens egenskaper, en honungssort som också ingick i studien. Övriga honungssorter var ljung, blad-, lind- och odefinierad sommarhonung. Resultatet av denna metodstudie, som bara var inriktad mot att i första hand ta fram en lämplig metod för fortsatt arbete, visade att ljunghonungen hade vissa antibakteriella egenskaper. Dock var Manukahonungen mest aktiv.
Resultaten var så intressanta att jag 2007 sökte 350.000 för fortsatta studier men dessa beviljades ej med hänvisning till att detta ej var ett projekt för biodling. I samma veva lades institutionen på Karolinska ned och allt är lagt i malpåse.
Thomas   

[Lars Naimell]

Hej. Jag vill bara komplettera det Thomas säger. När jag praktiserade på 70-talet på en liten distriktsläkarstation på landet, så blev jag mycket konfunderad när den "gamle" distriktsläkaren kladdade honung på bensåren (inte alla!). Jag var då itutad att det ska vara sterila omslag, byte x 2 dagligen + anitbiotika o.s.v.
Men visst hade "den gamle" rätt - ortens skogshonung skulle det vara, helst från biodlare X. De bensår jag har behandlat med honung sedan dess har i regel varit framgångsrika - så visst funkar det och det är ingen okänd kunskap heller.
På internet finns flera solskenshistorier om den speciellt förträffliga honungen från Nya Zeeland. /LN

[Rune Hedberg]

Det man varit mycket duktiga på i NZ är dels att knyta upp forskning kring den här produkten, att marknadsskydda den och att saluföra konceptet. Se t.ex priset (Gadden nr 1, sid 22 -23)
Här kan vi ha mycket att lära.
Om jag mins rätt så ingick honung i behandlingen hos fältskärarna när det gällde sårbehandling.

[Jens Larsen]

@Lars,
För brännsår och skrubbsår är honung, vilken sort som helst, överlägsen. Det har nog mer att göra med att det är en ganska sur ( pH 3.8 ) och där igenom en svagt antibakteriell lösning. Den övermättade sockerlösningen suger även åt sig vätska (hygroskopisk) så det underlättar läkningen. Har även läst något om osmosiskt tryck och att det var styggt mot bakterier, men det fattade jag inte riktigt. Även lätt att göra rent mellan omläggningarna då det är vattenlösligt. Tyskarna är stora på detta, säljs på tub. Ingen nytt, men finns inte att tillgå för svenska läkare.

Det som Manukan har är något utöver detta, den är speciell.

[Caroline Olsson]

Följande nådde mitt öra igår, från annan kunnig biodlare som också besökt NZ nyligen. Jag tror 100 procent på att egenskaperna inte alls bara är begränsade till manuka. Lika 100 procent tror jag på behovet i NZ att skydda varumärket - det betyder ju enorma summor. Vem f-n skulle flyga hit honung från andra sidan världen annars...
Alltså:
"En (inte två) forskare från Nya Zeeland hade redan på 1970 upptäckt att honung från just Manuka-busken var speciellt effektiv på att döda bakterier
När vi frågade om varför just Manuka, och om det inte gick lika bra med annan honung, så tvingades de erkänna att det inte spelade någon roll vilken honung det var.
Men en stor industri hade växt upp med bara Manukahonung som exporterades till Asien så man ville inte fördärva den kommersiella delen av det.
Vi konstaterade att en svensk forskare borde titta på t ex vitklöver eller makros så vi kan höja priset på vår "läkande" honung."

Jag hoppas personligen att den yrkesmässiga delen av biodlingen slår ihop sig med SBR i denna sak och får ut tummen, så vi kan sätta vitklöver- resp maskroshonung på kartan på allvar.
Det behövs beslut om att få igång forskning med uppdrag att nå resultat ang antiseptiska egenskaper. Och det finns pengar att söka.
Det skulle kännas som en mycket ändamålsenlig medlemsnytta för oss som betalar årsavgifter i bägge ändar.

[Jens Larsen]

Caroline,
Vad du tror är väl ointressant? Om någon har en speciell produkt som de kan visa att den hjälper människor skall väl de få profitera på den? Förresten är en hel del av det du omger dig med från andra sidan jorden (tex Kina) så lite honungsbaserat läkemedel skall nog inte spela någon roll.

Vi talar om ett läkemedel, snarare en tjänst än en vara, och om det skall användas måste det finnas en grund för att kalla det för det och en kvalitetskontroll för att få förpacka det som så. Allt detta kostar massor och det har de som företagare rätt att ta ut. Jag anar en cynisk misstro hos dig på att de i NZ inte kan kombinera sitt företagande med att hjälpa människor, Thomas har gjort det du efterlyser. Börja nysta i den änden. Total ironi skulle ju vara om du med offentlig finansiering tänker kopiera upplägget och dumpa priserna.

I min världsbild får NZ bli rika som troll på sin honung så länge farmor får sina liggsår sköta på bästa sätt.

[Håkan Rönnberg]

"– Jag har forskat tillsammans med dem som tagit in manukahonungen på de brittiska sjukhusen (se länkad artikel, reds.anm). En sak som kom fram där var att ljunghonung, som vi har gott om i Skandinavien och som också finns i Skottland, är lika bra."

Tobias Olofsson, doktor i livsmedelsteknik


http://www.atl.nu/lantbruk/vi-har-l-st-honungens-g-ta

[Christer Ledel]

Det cirkulerar formuleringar i media nu om vanlig honung som "död" honung..
Det är naturligtvis aldrig bra när någon ägnar sig åt negativ marknadsföring och om det ska fortsätta kan vi behöva svar på tal och visa på förtjänsterna med vår "vanliga" honung.
I danmark har man nyligen beslutat att införa en sockerskatt, så tiden är kanske mogen för att knyta ihop trådarna beträffande detta för att på sikt öka konsumtionen av honung.
Caroline, var finns det pengar att söka för uppdragsforskning, förutom i NP?

[Björn Jacobson]

ATL har notiser om detta. Här säger Tobias Olofsson att det är mjölksyrabakterierna som gör jobbet.Samtidigt säger han att dessa inte finns i "mogen" honung. 
Min fråga : Vad är mogen honung ?
Har inte forskat, men fått reda på varför honung är bra på sår.
Honung är en mättad sockerlösning och de flesta bakterier kan inte leva här,
de dör av osmotiskt tryck som Jens säger. Dessutom bildar mättade sockerlösningar peroxider. Peroxider är bakteriedödande.
Blir glad över Carolins inlägg att vår ljunghonung borde ha  liknande egen-
skaper. Har tänkt i samma banor. De båda honungarna har vissa egenskaper gemensamma : Tixotropi

[Anders Jacobsson]

Min far och farbror, la alltid honung på hästarnas hovar när de var skadade av någon orsak i arbetet. Det har aldrig varit något speciellt med detta. Billigt, enkelt och effektivt.
Kan vara bra som information

[Thomas Rafstedt]

Ett kortsvar till Anders Wilhelm. På Öknaskolan där jag håller till kommer hästfolket ofta och vill ha avtäckkningsvax med honung att smörja in hovarna med.
Jag har gjort en liten sammanfattning av den förstudie som jag tog upp ovan vilken kan ge lite mer information i denna fråga. Lite för lång för at lägga in här så ni får läsa den i bifogad fil.
Kanske dags att ta upp projektet igen när intresset nu vaknat på allvar.                                                                                                                                                                     

[Thomas Rafstedt]

Här kommer den bifogade filen också.