Vår i luften!

[Elisabet Roman]

Mata fåglar med döda bin?
Min man och jag har två kupor och nu väntar vi ivrigt på att bina ska komma igång. När vi kikar in genom flustret ser vi döda bin på botten. Om bina inte städar ut själva så att de är kvar när vi byter bottnar, kan man då ge bina till fåglarna vid fågelbordet?
Eller ger man fåglarna dåliga idéer då (typ: bin är gott, finns det mer?) eller riskerar man att sprida sjukdomar (typ: om bina skulle vara smittade av någon sjukdom, kan det spridas vidare med fågelspillningen då?)
En del säger ju att man kan mata vinterfåglarna med sommarens drönarutskärningar (sparade i frysen). Är det helt riskfritt?
Undrar Elisabet

[Goran]

Hej Elisabet!

Vinterns döda bin och avfall passar bäst i komposten.

Dönarutskärningarna matas till fåglarna under vintern eller utanför binas flygsäsong och vaxet smälts sedan ner. Alltså absolut ingen risk för smittspridning.

Mvh. Göran

[Lars Karlsson]

Är Carnica känsligare för sådan störning än Buckfast?

Knappast. Det är nog snarare så att vissa Carnicabiodlare är känsligare än vissa Buckfastbiodlare.

Det finns en SBR:are i trakten som har Carnica. Förra vintern skulle han göra ren bottnarna i februari(!) och tappade då yngelrummet så att mängder av bin hamnade i snön. När han berättade om vad han hade gjort trodde jag att samhället i fråga skulle gå under, men icke. Det var faktiskt det samhället som svärmade absolut flest gånger för honom 2008.

Lars

[Anders Wizping]

Man kanske ska skaka om dom lite. Så dom inte sitter och sover

[Gideon Önnestam]

Snälla Lars och Anders!!

Var och en ska göra det som han eller hon är bra på.
Och jag är bra på att ta det lugnt så här års.

Det är faktiskt så att varje störning av bina kostar foder och energi från binas sida.
Om jag nu inte kan göra något. Så var har jag där och göra!!!!!!!!!

Bina ska sköta sig själv i så stor omfattning som möjligt. Både nu och på sommaren. Det mår både dom och jag själv bäst av. 

Sen är det ett känt faktum att om man öppnar en kupa för tidigt så att bin som sitter i klot får ljus på sig så kan det utlösa tarmtömning. Med andra ord utsot.
Skillnaden mellan utsot och inte utsot kan var en liten ljusglimt.Så varför vara dumt nyfiken.

Gideon


             

[ola amby]

Hej Gideon!
Jag gör nästan tvärt emot vad Du gör när det gäller vårarbetet.
Idag har jag åkt runt till alla bigårdarna och snabbkollat alla samhällena. Eftersom jag använder byggplast i stället för täckskivor, så ser jag hur bina mår och om de har mat, eller om de har dött.  I de flesta samhällena är yngelsättningen i full gång, så snart  kan det bli aktuellt med ammunitionsutjämning med foderramar. Det är ju förargligt att komma en vecka för sent med dem, när de största samhällen ligger döda.
Idag fick jag ta hand om sex samhällen, som dött i vinter. Eftersom de inte dött av svält, så har de
troligen dött av någon sjukdom (Utsot i två av dem). Det känns skönt att få bort dem innan binas tjuveri kommer igång.
Hälsningar
Ola Amby

[Gideon Önnestam]

Hej Ola!

Det som är speciellt med bin är att det inte finns bara en sanning.
Sett under åren (omkring 20 år) så har jag en vinterdödlighet på mindre än 1%. Jag brukar säga att jag väntar på den stora smällen med hela bigårdar som slås ut. Det här är en fråga om att jag använder skötsel och invintringsmetoder som jag och bina trivs med. Men säkerligen så kommer
också jag att bomma riktigt någon gång.
Har hjälpt kamrater att göra ren efter döda samhällen och det är verkligen inte roligt. För egen del så har mina samhällen täckbräder med foderbräda över vintern. Hålet i foderbrädan täckt med nät och duk. Så jag får toppventilation på samhällena.
Det finns många sätt att göra saker på när det gäller bin.

Hälsningar
Gideon
 

[Lars Karlsson]

För egen del så har mina samhällen täckbräder med foderbräda över vintern. Hålet i foderbrädan täckt med nät och duk. Så jag får toppventilation på samhällena.

Nu fick jag en ny affärsidé. Jag ska tillverka skorstenar för bikupor! 

[ola amby]

God morgon Gideon!
I dag vräker snön ner, men det gör ingenting. Jag har inomhusgöra i garaget. Jag skall ta vara på mina döda bisamhällen, som jag tog hem i går.
Jag är verkligen imponerad av Dina fina övervintringsresultat.
För min del har jag 5-10 gånger större vinterförluster.
Jag vet inte hur Du räknar, men jag räknar med puckelsamhällen och små samhällen som slås samman med varann på våren som "vinterdöda".
Vad jag förstår, så har vi samma sorts bin. Drabbas inte Du av att en del samhällen byter drottning i samband med invintringen eller därefter på höstan? Det händer varje år att jag har pucklande ungdrottningar på våren.
Jag vet inte vad Du har för bikupor, men täckbrädor låter tidsödande och ålderdomligt.
Det är ju viktigt att ventilationen i kuporna är bra. Det ser man lätt på täckplastens insida.
I mina kupor, som har nätbotten, är ventilationen bra. I normala och stora samhällen är plasten torr ända ute i hörnen.
Hälsningar
Ola Amby

[Anders Wizping]

Samma här min praktikant bygger nya pallar och jag städar slung rummet. Nästa vecka ska vår värmen komma säger dom.
Då blir det nog en runda och kolla om fodret räcker.
Jag brukar inte ha många som är sten döda 5-10 st.
Men pucklande brukar det finnas en del så det brukar bli 5-6% som försvinner över vintern.
Lars! På 20-talet  exprementerades det med skorstenar på kuporna.
Det mesta har prövats i den här branchen.
På 40-talet kunde man köpa små el element att ha i kuporna.
MVH Anders
Ps vi har en biodlare i kalmar som har haft bin i över 70år.
Om man ska tro han så har han aldrig haft ett sammhälle som dött.
Trotts att han har haft runt 50-60 kupor 

[Gideon Önnestam]

Hej Alla!

Jag räknar allt! Men en del av förklaringen är att jag lägger en hel del tid på invintringen. Vid slutet på säsongen så har jag som regel ´45-50 samhällen. Som sedan slås ihop till 35-37. Det innebär att de flesta har ganska så unga drottningar. I år så har jag större risk att åka dit. Jag övervintrade 3 äldre damer. En av dom går på femte året och borde ha byts ut särskillt med tanke att hennes syster föll bort i mitten på -08. Men jag vill odla en liten serie på henne så hon blev kvar.
Och nu till detta med plast kontra täckbräder. Jag använder plast under sommaren. Men vid slutskattningen så byter jag till täckbräder med matarbrädan så långt fram som hinkstorleken medger. Vid uppstaplingskupor så ställer jag en extra låda som först täckning för hinken och sedan när fodringen är klar så får den lådan stå kvar med en hopviken filt eller dylikt som isolering uppåt. Viktigt är sedan att ha ett luftigt tak. Nätet över matarhålet släpper igenom fuktig luft som bromsas i trasan över. Bina söker det läget i kupan som ger bästa ventilationen det vill säga vid matarhålet och med det som centrum så äter dom sig runt under vintern. Ökar fukten i kupan så så buktar sig bräderna av fukten och ventilationen ökar. Fukten som går uppåt hamnar i filten och frystorkar bort fortlöpande under vintern. En halv deciliter ättika i foderhinken och den här tekniken så har jag ytterligt sällan en möglig ram.
Det är fukten som är binas fiende. Inte kylan.

Hälsningar
Gideon
 

[ola amby]

Hej Gideon!
Det kan ju vara god ekonomi att ta vinterfölusterna innan invintringen. ty då slipper man  ifrån
rengöringsarbetet på våren och man slipper sockerutgiften.
Men kan det vara ekonomi att minska samhällsantalet med bortåt 20 %?
Hälsningar
Ola Amby

[Jens Larsen]

Dagens pollenprognos
http://www.nrm.se/sv/meny/faktaomnaturen/vaxter/dagenspollenprognos.41.html

Text-TV har samma info, sid 414
http://svt.se/svttext/web/pages/414.html

Snygga kartor:
http://www.pollenrapport.com/

Översikter från 2008:
http://www.nrm.se/sv/meny/faktaomnaturen/vaxter/dagenspollenprognos/pollendiagram.6753.html

Tips: Den recepetfria pollenmedicinen Loratadin funkar bra mot insektsstick.

[Björn Jacobson]

Vid förra värmeböljan för c:a en vecka sidan kom bina hem med små  gula pöllenklumpar enligt utsago från en av våra bigårdar.
Ingen krokus eller sälg blommade då.  Kan det vara al ? Al är enligy Åke
Hansson gulgrön

[Lars Karlsson]

Snarare knallgul än gulgrön. Jag noterade det häromdagen då jag fick dammsuga efter att frugan hade använt al istället för björk till påskris.